Pixlar
En digital bild är uppbyggd av ett visst antal pixlar eller digitala bildelement
i ett rutmönster. Antalet pixlar i sig säger inte något om bildens
slutliga storlek och inte heller upplösning. Antal pixlar är alltså
inte ett mått på upplösning. För att ange en storlek eller
upplösning måste vi först sätta antalet pixlar i relation till en yta.
Ett vanligt mått på upplösning är antal pixlar per tum eller PPI (Pixles
Per Inch). När bildens upplösning anges i PPI (eller i vissa fall
felaktigt som DPI vilket betyder Dots Per Inch) innebär detta alltså ett
visst antal pixlar per längdenhet och inte per ytenhet, men det är då
också underförstått att upplösningen i bredd resp. höjd är densamma.
Presentation
När man visar sina digitala bilder på en yta av något slag kan man börja
tala om upplösning. Oftast använder man ett av två vanliga sätt:
antingen en bildskärm av något slag, eller på papper. Om man visar sina
bilder med en videoprojektor eller TV så fungerar detta ungefär likadant
som en bildskärm till datorn. Vi tar dessa två olika
presentationssätt var för sig:
Skärm/TV/Projektor
En bildskärm kan inte visa hur hög upplösning som helst, utan det finns
en övre gräns. En bra 19" skärm kan visa upp 1600x1200 pixlar utan
att det blir för "smått". Om skärmen ifråga är ca 38x29cm skulle detta
betyda att bildens upplösning räknas fram på följande sätt:
1600 pixlar / 38 cm = 42 pixlar per cm
42 pixlar per cm x 2,5 cm per tum = 105
pixlar per tum
Den maximala upplösningen är alltså ca 105 pixlar per tum på
bildskärmen. Betänk då att en 6Mpixelbild består av
2848 x 2136 pixlar, dvs. avsevärt
fler än bildskärmen kan visa. När man visar en sådan bild på bildskärmen
har datorn alltså skalat ner bilden för att rymma hela bilden på
skärmen.
Gamla bildskärmar hade inte så hög upplösning och ett mått som har
blivit "standard" för visning på bildskärmar är 72 pixlar per tum, detta
har hängt med från gamla Mac-skärmar. Vissa kameror och datorprogram
anger fortfarande detta mått på upplösning som "för-inställd" standard
för en bild. Detta saknar egentligen relevans och förvirrar bara
begreppen. Man kan alltså helt bortse från detta standardmått som man
hittar i bildens EXIF-data. När man presenterar sina bilder på ett eller
annat sätt kommer man ändå att få en helt annan upplösning.
En bra videoprojektor kan visa SXGA-upplösning, eller
1400 x 1050 pixlar. Projektorn
visar dock sin bild på en mycket stor yta, kanske 2x1,5m. Om man
knappar lite på sin miniräknare får man fram
1400 pixlar / 200cm = 7
pixlar per cm
7 pixlar per cm x 2,5 cm per
tum = 17,5 pixlar per tum.
17,5 pixlar per tum är inte särskilt hög upplösning, men då måste man
betänka att betraktningsavståndet för en sådan bild normalt är avsevärt
större än avståndet till datorskärmen. Avståndet vid betraktande spelar
alltså stor roll, mer om det senare.
Utskrift
Att skriva ut sina bilder på papper fungerar i princip på samma sätt.
Den maximala upplösningen beror dock i detta fall på vilken skrivare man
använder och till viss del på vilket papper man gör sin utskrift på. De
bästa fotoskrivarna idag kan lägga mycket små bläckdroppar på pappret,
så små som 1 pikoliter (0,000000000001 liter eller en biljondels liter).
Bläckdropparna kan läggas mycket tätt, så många som 4800 droppar per
tum, eller DPI, Dots Per Inch (det är alltför lätt att förväxla PPI och
DPI). Skrivartillverkarna anger detta som ett mått på den maximala
upplösning som skrivaren kan prestera och ju högre siffra desto
bättre säljer förstås skrivaren. Det som är lite förvirrade med måttet
DPI är att den digitala bilden man skriver ut inte alls får denna
upplösning. En liten bläckdroppe kan förstås inte utgöra en enskild
pixel, det krävs flera bläckdroppar tillsammans för att göra detta. En
skrivare som har 6 olika färgpatroner använder alltså bara dessa färger
för att kombinera ihop bläckdroppar som tillsammans kan ge miljontals
olika färgnyanser och toner.
Hur var det med vår bild då? Jo om vi tar vår 6Mpixelbild på 2848 x 2136
pixlar och skriver ut den på ett 10x15 cm papper;
2848 pixlar / 15cm = 189 pixlar per cm
189 pixlar per cm x 2,5 cm per tum = 495
pixlar per tum
4800 droppar per tum / 495 pixlar per tum =
ca 10 droppar per pixel.
Man kan lätt förstå att denna höga upplösning ligger alldeles kring
gränsen för vad skrivaren kan prestera maximalt.
Men man vill förstås inte alltid skriva ut små kort i storleken 10x15.
Vad sägs om A4-storlek? Vi gör om samma räkneoperation på ett A4
istället och kommer då istället fram till att bildens upplösning blir
230 PPI och 20 droppar per pixel. Frågan är då duger detta
upplösningsmässigt? Svaret blir ja, det gör det. Om man på en vanlig
pappersbild håller sig på upplösning 200 PPI eller bättre så ser bilden
mycket bra ut. Tryckerier brukar ange 300 PPI som minimum för upplösning
i tidskrifter etc. Vår 6Mpixel bild skulle alltså vid 300 PPI låna sig
till en utskrift enligt följande:
2848 pixlar (bredd) / 300 pixlar per tum =
9,5 tum
9,5 tum x 2,5 cm per tum = ca 24 cm (på
bredd)
En 6Mpixel-bild räcker alltså ganska långt. En 8Mpixelbild då? Den borde
väl ge 33% större utskrifter? Vi räknar på samma sätt ut att en
8Mpielbild ger en utskriftsstorlek på 27x20cm vid 300 PPI. Vinsten i
bredd resp. höjd blir ca 17%. Vinsten i area blir däremot drygt 30%.
Vid en titt på följande tabell så ser vi att en ökning av antalet pixlar
inte ger en lika markant ökning i utskriftsstorlek. Vi ser också att en
fördubbling av antalet pixlar inte ger en fördubbling av upplösningen.
För att dubbla upplösningen på en utskrift skulle det krävas en
fyrdubbling av antalet pixlar. Det är nu vi drar oss till minnes att vi
lärde oss något om längdskala och areaskala i högstadiematten...
|
Mpixel |
Storlek vid 300 PPI |
|
PPI vid A4 |
|
4 |
19 |
x |
14 |
cm |
|
193 |
|
5 |
21 |
x |
16 |
cm |
|
217 |
|
6 |
23 |
x |
18 |
cm |
|
239 |
|
7 |
26 |
x |
19 |
cm |
|
260 |
|
8 |
27 |
x |
20 |
cm |
|
276 |
|
9 |
32 |
x |
22 |
cm |
|
326 |
|
10 |
30 |
x |
23 |
cm |
|
309 |
|
12 |
36 |
x |
24 |
cm |
|
370 |
|
16 |
42 |
x |
28 |
cm |
|
423 |
Proportioner
I figuren nedan får man en bra uppfattning om areaproportionerna mellan
olika antal megapixel. Man ser tydligt att skillnaden mellan exempelvis
6 och 7Mpixel är mindre än man kan tro. På en A4 utskrift skulle 6 resp.
7 Mpixel ge 239 PPI resp. 260PPI, och denna skillnad är inte märkbar för
blotta ögat om man inte granskar mycket nära.

Utskriftsstorlek
Man vill förstås göra sina bilder så stora som möjligt utan att man
"tappar upplösning". För vanliga bilder brukar tumregeln vara att bilder
som håller en upplösning på 200 PPI eller bättre håller "fotokvalitet".
Med de nyaste 10Mpixelkamerorna skulle man alltså kunna göra utskrifter
på 45 x 34 cm, vilket är avsevärt större än de flesta skriver ut
hemmavid.
Betraktarens öga
En sista betraktelse om utskriftsstorlek; Människans öga är mycket bra
på att uppfatta detaljer i en bild, men även ögat har sina
begränsningar. Om avståndet ökar så minskar också förmågan att urskilja
detaljer. En jättelik billboard har mycket låg upplösning, men eftersom
vi ser den på långt avstånd så uppfattar ögat bilden ändå som skarp. En
liten bild som vi håller i handen tenderar vi att betrakta på ett
kortare avstånd än en affisch som hänger på väggen. Hur mycket
upplösning "behövs" vid ett visst avstånd? Om vi förutsätter att
betraktaren inte har några synfel så kan ögat uppfatta maximalt 60 linjepar
per grad. Med detta som grund kan man beräkna den maximala upplösning
som ögat kan tillgodogöra sig vid ett visst avstånd. Se följande tabell
för några olika avstånd:
|
Avstånd |
Upplösning PPI |
|
15 cm |
1145 |
|
25 cm |
687 |
|
60 cm |
286 |
|
90 cm |
191 |
|
1,5 m |
115 |
|
3 m |
57 |
|
15 m |
11 |
Ett bekvämt betraktningsavstånd och det
som de flesta väljer utan att tänka på det är ungefär lika med
diagonalen på bilden som betraktas. En A3-affisch brukar betraktas på ca 70cm, och ett
10x15cm kort brukar betraktas på ca 20cm.
Vad innebär detta i praktiken? Ja man behöver förstås inte skala ner
sina bilder, man använder givetvis de pixlar man har så långt det går,
vilket ofta är längre än man tror. Det innebär också att man säkert kan
klara sig bra med fjolårets 8Mpixelkamera, istället för att uppgradera
till den senaste 10Mpixelvarianten. Det betyder att stora utskrifter som
ofta inte granskas på nära håll kan klara sig med lägre upplösning än
små bilder som man ofta håller nära ögonen. Slutligen innebär det att
med dagens digitala kameror och fotoskrivare kan man producera bilder
som är fantastiskt bra. Leve teknikrevolutionen!
2007-03-30 Erik Carlsson |