Brus
En kameras bildsensor är som bekant uppbyggd av små fotosensorer lagda i
ett rutigt mosaikmönster med (oftast) tre olika färger som tillsammans
bygger upp bildens pixlar. När en fotosensor (för enkelhetens skull
härefter kallad pixel) träffas av ljus ger den en viss signal och
signalens styrka bestämmer (lite förenklat) vilken intensitet och färg
pixeln skall få. Signalen har alltid en viss felmarginal vilket kommer
att ge en viss variation i den slutliga pixelns färg och intensitet.
Dessa färgskiftningar kan ibland skönjas som korniga färgförändringar
eller brus. Oftast syns bruset mest på stora enfärgade ytor i bilden,
t.ex. på blå himmel.
Känslighet
ISO-talet är ett värde på vilken känslighet som sensorn har.
Normalvärdet ligger på ISO 100. Man kan förstärka signalen från sensorn
och kan alltså göra den känsligare, t.ex. ISO 200 eller mer. Detta gör
man oftast för att kunna hålla slutartiden så kort som möjligt (längre
slutartid ger större risk för skakningsoskärpa). När man "skruvar upp
volymen" på signalen från bildsensorn skruvar man också upp volymen på
felmarginalen och man får alltså mer brus i bilden. Bilderna är båda
tagna med Canon Powershot A650 (100% utsnitt), den första med ISO 100,
den senare med ISO 1600. Skillnaden i brusnivå är påtaglig.
 
Slutartiden
Ju längre tid som bildsensorn exponeras för ljus, desto större
"ackumulering" av fel i signalen. Därför är t.ex. nattbilder ofta mer
brusiga eftersom dessa kräver förhållandevis långa slutartider.
Brus kontra pixelstorlek
Ju större pixeln i fråga är desto mer ljus kan den samla och därmed blir
också signalen från pixeln starkare. Den starkare signalen har också ett
bättre signal/brus-förhållande och felet blir alltså mindre och bilden
får mindre brus. Kompaktkameror idag har alltid sensorer av typen CCD (Charged
Coupled Device) och en typisk storlek är 1/2,5" som är ca 5,8 x 4,3 mm
stor (se tabellen nedan) medan t.ex. Canon EOS 10D har en sensor som är
22,7 x 15,1 mm. Det säger sig
självt att den senare har radikalt mindre brus i bilden. Naturligt är
också att av två kameror med samma CCD-storlek men med olika antal
pixlar får man mer brus i den som har fler pixlar.
För att få bättre bilder bör man alltså ha större sensor och färre
pixlar. Paradoxalt nog går utvecklingen idag åt helt motsatt håll, allt
fler pixlar på allt mindre sensorer. Förklaringen är troligen att alla
vill ha fler pixlar och att mindre sensorer är billigare att tillverka.
Tekniken för att hålla bruset under kontroll går visserligen framåt men
det man vinner i upplösning ger inte alltid den bildkvalitet man skulle
förvänta sig, ibland tvärtom.
|
Typ |
Bredd (mm) |
Höjd (mm) |
|
1/3,6" |
4,00 |
3,00 |
|
1/3,2" |
4,54 |
3,42 |
|
1/3" |
4,80 |
3,60 |
|
1/2,7" |
5,37 |
4,04 |
|
1/2,5" |
5,76 |
4,29 |
|
1/2" |
6,40 |
4,80 |
|
1/1,8" |
7,18 |
5,32 |
|
2/3" |
8,80 |
6,60 |
|
1" |
12,80 |
9,60 |
|
4/3" |
18,00 |
13,50 |
Brusreducering
Det mest effektiva steg man kan vidta för att hålla bruset nere är
att använda låga ISO-värden. Om detta innebär längre slutartider, använd
stativ. Använd blixt inomhus för att få tillräckligt ljus. Om den
interna blixten inte räcker, skaffa om möjligt en extern blixt
(klicka här se tips om blixtfoto>>)
Brusreduceringsfunktion i kamera kan i vissa fall hjälpa en hel del men
då på viss bekostnad av skärpan.
Det finns idag många program som kan reducera brus och "rädda" en bild,
t.ex. NeatImage.
Detta sker också till mer eller mindre stor del på bekostnad av bildens
skärpa. Mycket brus gör emellertid också att bilden uppfattas som oskarp
varför man måste balansera brusreduceringen till bästa möjliga resultat.
Man får prova sig fram.
/Erik
|